Johannesborg 2011-2013

Nedan återfinns alla inslag som tidigare publicerats kring grävningarna i Johannesborg, med början våren 2011. De har lagts till texten på så sätt att de nyaste inslagen kommer först och de äldsta sist, nästan som en arkeologisk stratigrafi. Välj att läsa historien baklänges eller börja längst ned och följ historien i tidsordning.

Avslutning i Johannesborg
Under augusti månad undersöktes det sista området i Johannesborg i samband med att saneringen slutfördes. Ytan omfattade ett område som på en karta från 1851 utgjorts av åkermark och en väg. Förväntningarna på detta område var därmed att kunna lokalisera den äldre vägen.


Det röda området utgör den ungefärliga utsträckningen av det område som undersökts under augusti månad. Inom området fanns, enligt denna karta från 1851, åkermark samt en väg.

Ytan som utgjorts av åker bestod endast av ett tunt lager med matjord innan steril mark påträffades. Vägen kunde dock lokaliseras även om delar av den försvunnit i och med att området under modern tid gjorts till en vändplan. Det äldre väglagret bestod nederst av ett organiskt lager som innehöll ris, kvistar och sot, troligen hade lagret fungerat som en rustbädd. Det övre väglagret bestod av småsten och grus med en riklig mängd masugnsslagg.

I och med schaktningen av detta område påträffades flera uppstickande bergsryggar som blivit nedknackade och sprängda till samma nivå. Även under vägen fanns delar av berg som blivit bearbetat för att göra plats åt vägen.

Således är nu fältarbetet i Johannesborg färdigt. Under hösten och vintern påbörjas arbetet med att skriva rapport om undersökningarna i Johannesborg, som pågått periodvis under tre säsonger sedan 2011. Det kommer också framöver att göras en mer ingående publikation om själva gruvan och dess industri.


Hjulhuset efter återfyllnaden. Husets syllar och kalkgolv har bevarats synliga så att man lätt ska kunna förstå husets utbredning. Även vattenrännans inloppsål har bevarats.

Stängt för semester!

Under veckorna 28-31 är det semesteruppehåll i Johannesborg då flera av de företag som är involverade i projektet har semester. Arbetet återupptas återigen i början av augusti.

Under de senaste veckorna har vi fokuserat kring de områden som legat norr och öster om hjulhuset. På kartan som visas nedan, kan ses en luftburen vattenränna som sträckt sig från den nedre dammen ned till hjulhuset. Från Hjulhuset finns även den stånggång som varit cirka 2 km lång och använts för att pumpa upp vatten från gruvorna i Vena gruvfält.


1841 års karta över Johannesborg. Den röda ramen markerar det området som undersökts de senaste veckorna.

Området som i kartan är markerat med en röd ram domineras till större delen i söder av berg som påträffades direkt under torven. Där vattenrännan sträckt sig över ytan blir marken mer flack. Här påträffades stora ytor med sten och gruslager som lagts i syfte att göra marken plan, i övrigt var marken här mycket vattensjuk kring ån som slingrar sig ned från höjden. Spår efter vattenrännan påträffades i form av järndubbar som var fastborrade i stenar och berg. I kartan syns dubbarna som röda prickar och de hamnar nästintill precis på vattenränna i den rektifierade (anpassad efter en modern karta) kartan över Johannesborg från år 1841. Spår efter stånggången syntes av att en bergsrygg var nedknackad till en platt och jämn nivå (syns i kartan i det nordvästra hörnet av det inramade området), troligen för att utgöra stöd för de stolpar som hållit uppe stånggången.

För att få ett större perspektiv på projektet i Johannesborg kan det vara värt att observera det omgivande området. Det området som vi undersökt sedan år 2011 innefattar en förhållandevis litet område i Johannesborgs gruvområde. I Åmmelångens södra ände finns en udde som utgör platsen för en katolsk kyrkogård. Här ligger de män, kvinnor och barn som flyttade från sina hemländer för att arbeta i Johannesborgs gruvor. Under gravstenarna bland annat vilar Leo Muckenhirn (1836-1906), Grufingeniören Albert Theodor Schmidt (1838-1906) och hans fru Bertha Schmidt (1849-1939) född i Glatz och Rudolf Mayer (1869-1872). De fick sin sista vila ute på udden med utsikt över Åmmeberg och Johannesborgs hamn.


En av de många ytor som var täckta med varpsten i Vena gruvfält.

Cirka 2 km österut från vårt område finns Johannesborgs by och gruvfälten som utgjorde själva hjärtat i gruvindustrin i Johannesborg. Här arbetade som mest 3000 man inhysta i långa baracker eller tillsammans med sina familjer i små torp utspridda över området. Spåren av dessa hus syntes i vissa fall som stenrader och rester efter spisrösen bland gräs, mossa, sly och skog som nu återtagit platsen. Området domineras även av gigantiska ytor med varpsten som vittnar om det hårda arbetet som lagts ned på att gräva dagbrotten, forsla upp all sten ur de djupa schakten, och därefter krossa och sortera bland stenarna. Området kryllar av djupa schakt fyllda med vatten vilket ger intrycket av att gruvhålen är bottenlösa och oändliga.

Mitt i sommaren 2013
Undersökningen vid Johannesborg har nu pågått i drygt tre veckor och under denna tid har hjulhuset och kringliggande konstruktioner schaktats fram. Hjulhusets mur består av en skalmur fylld, murens totala bredd är cirka 1,6 meter bred och cirka 2,7 meter djup. Vattenhjulet som har funnits här har beräknats vara cirka 12 meter i diameter. Vid mitten av hjulhusets norra långsida påträffades en plattform med en anslutande ramp som utgörs av stora kalkstenshällar. Plattformen har troligen utnyttjats som en arbetsyta nära hjulet och bugaren. I hjulgravens innerliv fanns vid denna plats spår av tjära som droppat nedför stenarna.


Översikt över hjulhuset.


Rännan rensas fram.

Vid hjulhusets östra kortsida har ett inlopp för en ränna hittats. Inloppet har löpt tvärs genom skalmuren. Rännan har utgjorts av en luftburen ränna som fått sitt vatten från en damm cirka 100 m österifrån. Hjulhuset har drivit en stånggång som gått till Vena gruvfält. Cirka fem meter om hjulhuset finns ett fundament som utgjort en plattform för stånggången. Ytterligare cirka 100 meter österut i rät linje finns resterna efter fundamentet till ett vändbrott till stångången.


Träkonstruktioner norr om hjulhuset. Reglarna efter ett plankgolv och en trälåda.

Norr om hjulhuset har även ett trägolv och en trälåda påträffats som ej ännu säkert kan knytas till hjulhuset. Möjligen rör sig detta om anläggningar som hört till ett äldre vaskverk (som undersöktes 2011) som rivits varefter hjulhuset har byggts.

Nystart i Johannesborgs vaskverk 2013

Den 27/5 startar återigen schaktövervakningen i Johannesborgs vaskverk. Vi har som bekant arbetat på platsen under olika etapper under 2011 och 2012. Det första året undersöktes den största ytan på området då vaskverk, malmbod, mjölföringshus, diverse ekonomibyggnader och boningshus undersöktes. Bakgrunden till undersökningen beror på den giftiga mark som finns i området på grund av verksamheten som har skett på platsen och som nu ska saneras.

I år kommer undersökningen att äga rum i områdets östra delar. Enligt en karta över området från år 1851 finns inga byggnader utmärkta i denna del av undersökningsområdet. Dock påträffades år 2011, byggnadslämningar efter verksamheten i områdets sydöstra delar, vilka inte fanns utmärkta kartmaterialet. Det är delvis detta område som nu ska undersökas vidare. På platsen finns lämningarna efter ett hjulhus och det är därför mycket möjligt att det finns fler byggnadslämningar intill denna som inte finns med i kartan från år 1851.


Förra årets undersökning gjordes i det gamla brygghuset, som också fungerat som vaskverk och mjölföringshus tidigt i Johannesborgs historia. Det fungerade även under en period som bostad! Foto Leif Karlenby.

Undersökningen i oktober-november 2012 – Brygghuset
En husgrund blev över från undersökningarna år 2011 och det rörde sig om ett brygghus som legat norr om vaskverk och mjölföringshus, precis vid Åmmelångens strand. Detta låg utanför det område som skulle saneras år 2011. År 2012 beslöts att detta område, tillsammans med en sommarstugetomt, skulle saneras och att vi först skulle göra våra arkeologiska insatser.

Ytterligare ett vaskverk?
Nu är undersökningarna i Johannesborg avslutade för vintern men, som oftast när det är dags att packa ihop, dök en oväntad lämning upp. Tidigare nämnda kalktensplattor och rännor som framkom under avbaningen av vägen var mer utbredda än vad som tidigare antagits och bildade ytterligare en husgrund som inte finns på någon av de historiska kartorna.

Husgrunden liknade vaskverket men var mycket mindre och det tillhörande kvarnhjul torde då vara det hjul som är beläget utanför undersökningsområdet, vilket från början tolkades som ett kvarnhjul som drivit en stånggång. Till skillnad från kvarnhjulet i vaskverket, som var beläget i mitten av byggnaden, var detta hjul beläget vid den södra väggen.

Liksom tidigare husgrunder var detta städat från skräp, men ett lager av trasiga säckar täckte en stor del av golvet i norr. På säckresterna fanns bokstäverna A, V och M vilket kan kopplas till den senare ägaren till verksamheten, Vieille Montagne.

Tidigare inlägg (i omvänd kronologisk ordning):

Klensmedjan och ett kalkstengolv
Förvaltarens bostad är nu färdigundersökt och där påträffades tidigt en källare under golvet. Den var grävd genom moränen ner till berget. Väggarna i källaren var byggda av sten och tegel och tätad med puts. Platsen för spis och kakelugn lokaliserades också men rumsindelning och vilka rum som faktiskt fanns i bostadshuset är oklart.

Den tömda källaren i förvaltarbostaden. Nedan kan vi se spisfundanmentet.

Den stora klensmedjan är också färdigundersökt och det enda som var kvar av den var ett kollager med tegelbitar som sträckte sig över ytan där smedjan, enligt kartan, hade funnits. Under kollagret fanns sprängsten för att plana ut sluttningen och två eventuella syllstenar för grunden, men inga spår efter någon ässja eller slagg. I bergssluttningen precis utanför, öster om smedjan, fanns en märklig tegelfärgad sandhög med någon form av träkonstruktion under.

Under tiden dessa undersökningar pågick, började saneringen av vägen. Där framkom först rännor i trä och sedan ett golv av kalkstensplattor med tegelstenar löst lagda ovanpå plattorna. Rännorna ledde från kalkstensgolvet ner mot bäcken, den ena rännan var stenskodd och i den andra rännan fanns spår av bly och zink. Det finns flera likheter mellan den här lämningen och vaskverket som undersöktes i juli där det också fanns kalkstensgolv och en ränna i trä. Detta hör troligen till hjulhuset som ligger utanför saneringsområdet och kommer inte att undersökas helt.

Förvaltarbostadens ekonomibyggnader
Undersökningarna öster om vägen har varit extra utmanande eftersom byggnader har tillkommit och försvunnit under olika skeden och kartorna har ritats om. Fynden har också lämnat mindre information än önskat och har inte avslöjat vad byggnaderna har använts till.

På bilden syns grunderna från tre ekonomibyggnader som finns beskrivna på kartan från 1829. Från vänster: ladugård, foderlada och visthusbod.

På denna mer översiktliga bild syns ytterligare en grund bakom ladugården. Denna byggnad har tillkommit mellan 1829 och 1851, då den finns med på kartan från det senare året.

Bilden visar visthusboden, foderladan och ladugården från motsatt håll och med Förvaltarens hus och tillhörande trädgård i bakgrunden. Den smala byggnaden som omnämns nedan syns uppe till vänster på terrassen.

Förutom de byggnader som finns på kartorna påträffades en grund från en avlång byggnad inom området för förvaltarens trädgård. Den var belägen i det sydöstra hörnet av trädgården (se föregående bild) och har tolkats som en byggnad för trädgårdsredskap, vedbod mm. Den nypåträffade grunden till byggnaden syns på bilden ovan. Det visades också att trädgården, som ligger på en naturlig bergkulle, har byggts upp på sidorna med skrädsten och krossat tegel för att få en planare yta. Ovanpå har morän och jord lagts för trädgårdsodling.

För närvarande undersöks platsen för den stora klensmedjan (nr. 5 på kartan nedan) och en byggnad utan känd funktion, belägen strax norr om smedjan och som uppförts mellan 1829 och 1851.

Vaskverket färdigundersökt

Under arbetet med vaskverket har vi tagit hjälp av Anna Mooe från Vectura som kontinuerligt tar giftprover för saneringsarbetet. Genom att ta prover på utvalda ställen i fornlämningen kan vi få svar på om något ämne som har samband med en specifik process i vaskverket finns representerat.

På bilden ser vi öppningen i muren till Vaskverket där vattnet letts in till den kalkstensbeklädda hjulgraven, (som på bilden är fylld med jord för att giftigt vatten inte ska sippra ut i sjön,) sedan har det forsat vidare genom valvet i muren och ut i Åmmelången. Till vänster på bilden kan man också se det kraftiga kalkstensfundamentet som burit upp kvarnen där man krossade och malde den bokade malmen.

En detaljbild över det vackert valvslagna utloppet från vaskeriet till Åmmelången.

På bilden ser vi den tömda hjulgraven till kvarnhjulet och den fina kalkstensläggningen runt denna. I förgrunden ser man resterna efter skibordet och de korta kraftiga stockarna till vänster har förmodligen burit upp en plattform eller liknande för att man skulle kunna ta sig inne ifrån vaskeriet till dammen utanför. Längs den smalare passagen och fram till kanten på hjulgraven kan man se en uthuggen ränna som leder vatten fram till graven.

Vaskverk och mjölföringshus
Nu är de tidigare nämnda byggnaderna malmbodsbyggnaden och bokningshuset undersökta och vi är i full gång att gräva vaskverket (nr 6 på kartan, se nedan), där den bokade (krossade) malmen finfördelades till ett pulver. Pulvret slammaes sedan upp för att separera råmaterialet från övriga slaggprodukter. Vi har hittills rensat fram och undersökt de murar som var delvis synliga redan innan undersökningen började. Vi har även grävt ut en damm, där man lagrat vatten för användning i vaskverket.

Den utgrävda dammen med vaskverket i bakgrunden.

Maskinen har börjat avbana vallen mellan vaskverket och dammen. Lägg märke till timret som lagts i ett fackverk fyllt med sand.

 

Lite längre ned i leran såg det ut så här.

Fackverket synligt.

Vi har också undersökt mjölföringshuset (nr. 7 på kartan), där det slammade pulvret av kobolt och koppar lagrades för att torka och för att sedan föras vidare för ytterligare bearbetning. I Johannesborg skedde endast råvaruproduktionen. Under golvnivån på mjölföringshuset påträffades ett massivt fackverk med 1×1 m stora och 1,5 m djupa fack som fyllts med sand och sten för att utgöra en stabil grund för byggnaden.


Ny bild på malmhuset (helt utgrävt)

Malmhuset har grävts färdigt och innehöll ett antal bås eller boxar för bokad malm (i den längst till vänster finns fortfarande en mindre mängd bokad malm kvar).

Malmbod och bokningshus
Under den gångna veckan började undersökningarna vid koboltverket Johannesborg öster om Åmmelången i Askersunds kommun. Eftersom själva fornlämningen är miljöfarlig ska den tas bort och marken runtomkring måste saneras, men först ska fornlämningen undersökas för att informationen om den inte ska gå förlorad. Med munskydd, plasthandskar och heltäckande klädsel har vi i sommarvärmen grävt oss ner till 1800-talets marknivå där vi återfunnit resterna av bokningshuset (nr 3 på kartan nedan) där man krossade malmen för att separera den från bergarter och mineraler. Även en malmbodsbyggnad som finns markerad på brandförsäkringskartan från 1829 (nr 2 på kartan nedan), men som till synes revs redan före 1851, påträffades i samband med schaktningen. Vi har också funnit ett antal träkonstruktioner, som inte finns markerade på någon karta, som det i nuläget är oklart vad de fyllt för funktion.


Brandförsäkringskartan från 1829 med de vid denna tid anlagda byggnaderna. ….

Arbetena börjar i dagarna
Från slutet av maj och en tid framöver kommer vi att undersöka resterna av ett koboltverk och kopparvaskeri strax utanför Askersund. Anläggningen ligger i anslutning till Vena gruvfält, som sträcker sig hela 2000 meter i NV-SÖ-riktning och innehåller fler än ett hundratal enskilda gruvor. Just brytning av kobolt- och kopparmalm pågick under åren1770-1786. Användningsområdet för kobolt är framförallt att framställa blåfärg, särskilt till glasindustrin och för keramikglasering.

Industrianläggningen är utspridd på ett omkring 10.000 kvm stort område och innehåller en rad lämningar som grunder, murar, vattenkanaler och vägar. Vad mer som döljer sig under torven återstår att se. Förutom verkstadslokaler för de olika processerna finns även bostadshus för arbetare och förvaltare.