”Av alla städer i kungariket Sverige är Söderköping en av de allra största, förnämsta och rikaste. Den ligger bara två mil från Östersjön vid en vacker, segelbar å, från vilken man kan komma till Östersjön med skepp. Därför har det varit mycket handel i staden och många rika borgare och främmande köpmän som drivit sin näring och bott däri. Det låg därför i husen i staden fullt av handelsvaror, särskilt låg där flera hundra ton osmundjärnstänger och andra varor, varmed de eljest drev handel.”

Mannen som skrev ned dessa rader i sin dagbok hette Daniel Rantzau, han anlände till staden den 4 december år 1567. Dessförinnan hade han hunnit passera Jönköping, Vadstena kloster, Motala hus, Linköping och Norrköping. Rantzau avslutar sin dagsnotering i dagboken:

”Så förstördes Söderköping denna dag helt och hållet.”

Rantzau var befälhavare på Varbergs slott och utförde en fräck räd vintern 1567-1568 genom Småland och Östergötland där han efterlämnade en stor oreda med nedbrända städer, plundrade magasin och människor drivna på flykt. En av dessa städer var Söderköping som brändes och plundrades av både svenskar och danskar mellan den 3 och 4 december år 1567, under det nordiska sjuårskriget.

Idag är det omöjligt att inte tänka på denna händelse när man nedböjd på knä skrapar med skärsleven i resterna av ett nedbrunnet hus som utifrån keramikfynden daterats just till 1500-talet. Golvplankorna är svedda och täckta av en fet kolinblandad jord som lämnar kläder och handskar svarta. Bredvid det knuttimrade huset finns en fin stenlagd gränd som en gång avskilde tomten mot en granne vars knuttimrade hus låg på andra sidan om gränden. Allt är förstört och täckt av ett brandlager som vittnar om en dramatisk och förödande brand som drabbat människorna som levde här hårt. Ovanpå brandlagret byggdes inga nya hus. Efter branden har marken byggts på med ett träflislager blandad med gödsel, hö och gräs. Det tog lång tid innan man återigen uppförde nya hus på platsen.

Den ovan beskrivna husgrunden med svedda golvplankor. Även den stenlagda gränden täcktes av ett brandlager. Foto från söder av Johnny Rönngren.
Norr om gränden påträffades resterna efter ytterligare ett hus med spår efter en brand. I huset påträffades resterna efter en nedgrävd tunna som troligen fungerat som en sval förvaring av mat (se bild överst).

Platsen som jag under några veckor i september undersökt vid en schaktningsövervakning är Hagatorget i Söderköping. Kommunen anlägger en ny fontän, trädplanteringar och nya lyktstolpar. Det är stora ytor som har öppnats upp för mig att undersöka och resultaten har varit mycket intressanta. Anläggningarna har bestått av de för Söderköping klassiska kavelbroarna, det vill säga en slags gata av trästockar. Många husgrunder, stenlagda gränder och flera brandlager vittnar om att bränder drabbat platsen vid flera tillfällen. Tidsmässigt har jag befunnit mig mellan 1800-talet och 1400-talet.

De klassiska kavelbroarna i Söderköping, i detta fall kombinerat med stenläggning. Lodfoto av Johnny Rönngren.

Locket till en liten kista som hittades under stockarna till en kavelbro. Locket har en enkel ornering av sågade spår, samt handtag och gångjärnsbeslag bevarade.