Vid nedre delen av Stortorget i centrala Örebro ligger kvarteret Hållstugan. Dagens parkering ska bli ett modernt stadskvarter. Men vad göms under asfalten?

Det är svårt att tro att parkeringen en gång var en prunkande trädgård. Men så var det faktiskt. Den tillhörde en av 1700-talets lokala kändisar. Apotekaren och kemisten Franz Joakim von Aken blev rikskänd för von Akens eldsläckningsmedel (en tidig variant av pulversläckare). Han var även välkänd och populär för sina fyrverkerier.

I kvarteret Hållstugan hade von Aken sin trädgård med medicinalväxter. Dåtidens apotekare tillverkade det mesta av sina botemedel själva. Därför var det viktigt med en ingående kunskap om växter men också en egen väl tilltagen trädgård. von Akens anläggning sträckte sig från nuvarande Kungsgatan till östra änden av Oskarsparken. Oskarsparken utvecklades ur von Akens trädgård och namnet Trädgårdsgatan är också ett minne av von Aken.

Kvarteret Hållstugan ligger precis i kanten av stadens fornlämningsområde. Stadens staket som markerade stadsgränsen gick längs nuvarande Kungsgatan och Engelbrektsgatan. I kvarterets nordvästra hörn låg stadens östra tull. Starten med bebyggelse skedde någon gång under 1700-talet, troligen med de byggnader som hörde till von Akens trädgård. Området hörde då huvudsakligen till stadens jordar, med undantag för apoteksträdgården.

Vår undersökning är ganska begränsad. Den pågår i tre veckor. Vi har hittills frilagt en grund, eller snarare ett rum som ingår i en större byggnad. Fynden tyder på att den är uppförd kring 1700-talets mitt. Bland annat har vi hittat en hel del kakel från en kakelugn med ett tidstypiskt mönster. Grön stänkdekor mot vit bakgrund – en vanlig typ hos allmogen och den ”vanliga” stadsbon.

Vi hoppas kunna frilägga ytterligare en husgrund som vi känner till från förundersökningen. Förutom att dokumentera det som återstår av byggnaderna hoppas vi också kunna ta ett antal prover från apotekets trädgård för att se vilka specifika växter som odlats i medicinskt syfte.

 

Uppdatering fredag 23 oktober

Syllstensgrunden på bilden är från ett mindre hus, alternativt ett rum i ett större hus. I så fall ligger resten i det oschaktade området i bildens vänstra kant. Golvytan är cirka 25 kvadratmeter och i rummet/huset har det funnits en kakelugn. Grunden visar tydliga tecken på att utsatts för hög temperatur, antagligen från den stora stadsbranden år 1854.

Hållstugan bjuder på ett ganska ovanligt fyndmaterial. När man gräver i äldre städer brukar fynden domineras av djurben, keramikkärl och kritpipor. Dessa grupper förekommer knappast i Hållstugan. Här finns i stället ett stort utbud av glas i olika former och färger. Bilden nedan visar ett prov på detta. Det vackert mångkantiga glaset utgör halsen på en kolv. Typen förekom ända från slutet av 1600-talet och in mot 1900-talet. Intressant för vår del är då att en apotekare som von Aken sannolikt använde just sådana här kolvar. Vi har dessutom hittat skärvor av flera olika flaskor och förvaringskärl som kan använts för mediciner och tinkturer. Det finns med andra ord flera tecken på att husgrunden hört till en byggnad där växterna från von Akens trädgård omvandlats till medicin.

Intill husgrunden i Hållstugan har vi hittat glas från flera punschbuteljer. Punschen blev en populär dryck i Sverige kring mitten av 1700-talet. Det blev möjligt tack vare Ostindiska Kompaniets handel med östra Asien. En av importerna var arrak som är den viktigaste ingrediensen i punsch. Arrak är ett destillat med inslag av ris, sockerrör och palmsaft så en inhemsk produktion var knappast möjlig.

Det skulle dock dröja till mitten av 1800-talet innan punschen blev en av svenska folkets favoriter. Då började man sälja punsch tappad på butelj, med lägre priser och mer allmän tillgänglighet som följd. Ett stort antal producenter tävlade om folkets gunst och punschen blev ett givet inslag vid alla festliga tillfällen.