Vi har skött den arkeologiska övervakningen när grunden förstärkts i det så kallade Östra Gymnasiehuset på Riddarholmen i centrala Stockholm. Förstärkningen gällde en tillbyggnad gjord söder om huvudbyggnaden. Denna har inslag i murverket från den västra klosterlängan i franciskanerklostret som fanns på Riddarholmen fram till reformationen.

Tillbyggnaden har rötter i 1600-talet. Den har bland annat använts som skolsal men nu senast som träningslokal. Tyvärr var det urschaktat inom väggarna i modern tid. Det betydde att massorna var uppblandade – enstaka äldre inslag intill mineralull och plast.

Men i den norra väggens grundmur – lika med klosterlängans södra vägg – kom ett oväntat fynd. Den var utformad som en nisch i muren, med en murad rökgång. Nischen var en knapp meter hög, 0,35-0,45 meter bred och upp till en halv meter djup. På väggar av två större block per sida vilade en flathuggen, rektangulär 0,8 meter lång sten.

I den bakre väggen låg ett större block. Ovanpå detta stod en cirka 0,8 meter hög kalksten. ”Golvet” bestod av några mindre block med sand som utjämnande skikt. Det gick inte att avgöra om detta var den ursprungliga konstruktionen. Själva rökgången var murad av tegel och väggarna var bitvis starkt sotfärgade

Vi har tolkat det hela som en ugn för uppvärmning. Ugnen var en integrerad del av muren och bör vara samtida med klostret, med en trolig datering till 12-1300-talet. Den västra längan användes troligen bland annat som sovplats både för klosterbröder och gäster. Att hålla värmen måste ha varit ett angeläget och ständigt aktuellt problem. Kanske är vår nyupptäckta ugn en del av ett system av värmekällor som ska råda bot på detta.

Om ugnen och annat från Östra Gymnasiehuset kan man läsa mer i rapport 2017:75.

Ugnen i muren.

Från ugnens inre, uppåt.