Båtsman Turing och de andra

Högleds båtsmanstorp låg i Turinge socken, nära Nykvarn. Där flyttade den förste båtsmannen in strax innan sekelskiftet 1700. Det vet vi eftersom någon hade kilat in ett mynt i murstocken. Så gjorde man ofta när ett nytt hus byggdes. Myntet hade årtalet 1669 och skulle bringa tur till innevånarna. Om så skedde är svårt att veta. Tur och otur är svårt att avläsa på arkeologisk väg. Människor blir ju mest synliga genom sitt avfall inom arkeologin, sagt med en viss överdrift. Men i det här fallet kan de skriftliga källorna ge lite mer kött på benen.

Skräp för somliga, fynd för arkeologer.

Vem blev båtsman?

Från slutet av 1800-talet finns noggrannt förda journaler om båtsmännen inom Södermanlands Första Båtsmanskompani. Där kan vi följa Turinges fem båtsmän under slutfasen av systemet med indelta båtsmän med egna torp. Båtsmännen har vissa gemensamma drag men deras liv tar sig olika vägar. Det var inga rikemanssöner som blev båtsmän, inte heller storböndernas söner. Nej, det var torparbarn och barn till enklare hantverkare, som skomakare och skräddare. Eller barn till båtsmän, det var inte ovanligt med flera generationer inom samma bransch.

Fem man från Turinge

Turinge socken skulle ställa upp fem båtsmän, numrerade 130-134 inom kompaniet.Här ska vi lite kort titta på socknens representanter mot slutet av 1800-talet: Nr 130 representerade Sörbyoch hette Carl August Burman. Han var 28 år när han skrev på kontraktet år 1872. Han var timmerman och senare sjukvårdare ombord och befordrades till vicekorpral efter 11 års tjänstgöring. Burman begärde själv avsked år 1892 och köpte ett eget torp nära Nykvarn. Ingen ny båtsman antogs och torpet huserade därefter arbetare och statare. Det finns kvar idag och används som sommarbostad.

Högled på kartan för första gången år 1691. Byn till vänster är rotehållaren Mörby.

Nr 131 var Högled där Mörbyvar rotehållare.Tjänstgörande båtsman var Axel Turing som antagits som 17-åring år 1879. Ombord var han gast, senare eldare, när flottan blev allt mer ångdriven. Till skillnad från den skötsamme Burman blev Turing straffad inte mindre än sex gånger. Han fick då sitta i buren på i princip vatten och bröd. Förseelserna var inte särskilt allvarliga, mer typiska sjömansdåd, som ofta inträffade vid permissioner och när en resa var avslutad. Turing bestraffades för fylleri, oväsen, oanständigt beteende och undanhållande från tjänst. När han fick avsked år 1893 var det dock för att systemet med båtsmän avvecklades. Båtsmännen hade rätt att stanna kvar inom flottan men Turing blev arbetare inom jordbruket och på Nykvarns pappersbruk. Han bodde dock kvar i torpet ytterligare tio år. Därefter bildade han familj och hyrde Marsta båtsmanstorp som bostad. En cirkel som sluts kan man kanske hävda. Torpet vid Högled användes som bostad för statare och arbetare knutna till Mörby. Det revs troligen under 1930-talet och ”återupptäcktes” av oss arkeologer år 2017.

Under tuvorna döljer sig Högleds grund.

Nr 132 var lika med Kumlabåtsmanstorp. Där bodde en skåning vid namn Jöns Petter Östberg som antagits år 1875 och som därefter var matros. När båtsmanskompaniet avvecklades valde han att stanna kvar i tjänst. Så skedde fram till år 1904 när han avled på Garnisonssjukhuset i Stockholm, 50 år gammal. Även Östberg fick stifta bekantskap med buren. Vid fem tillfällen gjorde han sig skyldig till ungefär samma förseelser som Turing.Torpet gick ett annorlunda öde till mötes. År 1930 monterades det ned och flyttades till Torekällbergets friluftsmuseum i Södertälje. Där står det idag som en god representant för hustypen båtsmanstorp. Man kan utgå ifrån att torpen vid Högled och Kumla var mycket lika, om än inte identiska. Det fanns en standardiserad mall för hur dessa torp skulle se ut och den följdes med vissa lokala variationer.

Kumla båtsmantorp på Torekällberget (tack för bilden!)

Nr 133 var knutet till Marstaby. Carl Hjalmar Ström var i likhet med Turing bara 17 år när han skrev på kontraktet år 1883. Han efterträdde sin bror på posten. Brodern var för övrigt den förste som fick efternamnet Ström. Innan dess hette Marstas båtsmän Släthår, ett något udda efternamn. Den yngre Ström var matros. När han fick avsked år 1893 valde han att lämna flottan. Ström tog med sig familjen och flyttade till Mariefred. Inte heller Ström kom undan buren. Han bestraffades ungefär en gång om året men precis som sina kollegor gällde det mindre förseelser. När Ström flyttat användes även Marstas båtsmanstorp för tillfälliga hyresgäster knutna till byn. När sedan Turing flyttat dit blev han kvar till sin död år 1935. Torpet finns kvar idag.

Nr 134 hörde till Kämsta. Dit flyttade den 17-årige rekryten Ernst Fritiof Valentin Höst år 1884. Han kom ursprungligen från Stockholm, men hamnade som fosterbarn i Turinge. Unge Höst avskedades redan fyra år senare ”på grund af ådömt straffarbete”, alltså en civil förseelse. Han står som utflyttad till Stockholms Stadsmissions Arbetshem på Kungsholmen år 1890, antagligen då han avtjänat sitt straff. Ingen ny båtsman antogs i hans ställe. Torpet hyrdes i likhet med de andra ut till arbetsfolk, men revs under 1920-talet och idag finns bara en övervuxen grund på platsen.

Sjöman eller torpare?

Hur mycket sjömän var då dessa båtsmän? Av journaler framgår att de inte spenderade särskilt mycket tid ombord. Östberg som tjänstgjorde i nästan 30 år tillbringade sammanlagt 41 månader till sjöss, alltså i genomsnitt cirka 6 veckor per år. De andra trampade bara däck cirka en månad om året. Men med övningar och annan tjänst i land blev det ytterligare cirka två månader per år. Det betyder att de övriga nio månaderna befann de sig på hemmaplan, redo att rycka ut. Så var det sannolikt bara i slutfasen av båtsmanshållet. I krigstid var åtgången på båtsmän lika skrämmande hög som den var bland knektarna. Sjukdomar och förlisningar tog förmodligen den största tributen, med faktisk krigföring som en avlägsen trea. Men båtsmännen under slutet av 1800-talet levde i en fredligare tid, med upprepade besök i buren som dramatiska avbrott i vardagen.

Ett namn går ut tiden

Slutligen en reflektion: Namnet Högled försvinner från kartan. Det är effekt av en undersökning på en plats av den här typen. Högled har existerat åtminstone sedan slutet av 1600-talet. Var namnet kommer ifrån är outforskat. Vanligen fick båtsmans- och soldattorpen namn efter moderbyn. Högled var ett unikt namn som nu går från verklighet till historia.

Med vårsnön försvann också Högled från verkligheten.

Mer om undersökningen vid Båtsman Turings torp kan hittas i vår färska arkeologiska rapport med nummer 2018:07 som hittas i vårt rapportarkiv.