Vecka 9, 15-18 juni 2015

Nu är det slut!

Nu har vi nått vägs ände vad gäller undersökningen i kvarteret Venus. Det blev det som vi trodde när vi skrev anbudet både vad gäller lämningar och tid. Om vi ska försöka sammanfatta undersökningen med några få meningar så har vi grävt en bebyggelse från andra halvan av 1600-talet med ett par stycken källare. Endast ett hus tolkas som vara anlagt före den omläggning av stadsplanen som genomfördes i samband med stadsbranden år 1650. I nuläget tolkar vi det som att huset brann ned vid stadsbranden. Inom kvarteret har det även funnits en ödetomt, vilket i klartext betyder att tomten inte har varit bebyggd och det finns arkeobotaniskt inget som tyder på att tomten ha varit odlad. De odlingslotter som hörde till stadstomterna var belägna väster om staden, mot Torekällberget, ett exempel på var dessa varit belägna återfinns i gatunamnet Täppgatan. Utöver de historiska lämningarna fanns även ett förhistorisk skikt i form av stolphål och härdar. Det rör sig om ett 20-tal anläggningar som inte bildar några tydliga konstruktioner. Bland dessa lämningar återfinns en hägnad som vi dagsläget inte kan avgöra om den hör till det historiska eller förhistoriska skedet.

 

Vecka 8, 8-12 juni 2015

Hej, hittar ni något?

Visningar och kommunikation är eget kapitel när det gäller arkeologiska undersökningar. Vår erfarenhet är att vi ofta möter de redan intresserade uppblandade med ett fåtal personer som aldrig tidigare besökt en arkeologisk utgrävning.

Här i kvarteret Venus har vi jobbat på två sätt med visningsverksamheten. Dels har vi haft ett helt öppet staket, dels vanliga visningar. Det öppna staketet har varit bra, då det givit förbipasserande en möjlighet att följa grävningen över tid och skapat utrymme för spontana möten och samtal mellan människor. Men det har också skapat problem, framförallt till en början. Vad vi inte kunde förutse var att den mest komplexa delen av undersökningen kom att hamna vid kvarterets ena kortända, där det gick en mycket smal gata. Gatan som var öppen för trafik i båda riktningarna var så smal att två bilar inte kunde mötas och när vi hade många spontana besökare vid staketet blev det rent farligt. Detta kunde dock lösas tillsammans med kommunen som ordnade med G-linkar som bildade en fålla där besökare kunde stå säkert. Här gjordes också många spontana guidningar av arkeologerna som jobbade i den här delen av ytan.

Utöver det har vi haft regelrätta visningar två kvällar i veckan samt en lunchvisning i veckan, till det kommer alla av skolor och företag bokade visningar. Under de sex veckor som visningsverksamheten höll på som mest intensivt visade vi grävningen upp till tre gånger om dagen. För att ha en aning om hur många som besökt grävningen har vi fört statistik. Även om vi har förstått att många har besökt oss så blir det tydligt när man räknar ihop statistiken. Vi har under sex veckor på de organiserade visningarna på kvällar, lunch och förbokat visat undersökningen för 1.100 personer, det är en väldig massa människor. Av dessa 1.100 personer hade 80% aldrig tidigare varit på en arkeologisk undersökning eller kommit i kontakt med arkeologer tidigare. Till det kommer alla de personer som besökt oss i fållan vid staketet. Under samma tidsperiod uppgick de till cirka 1.500 personer, här är det svårare att ha en uppfattning om hur många gånger samma personer återkom. När det gäller just fållan så kan man tänka sig att det rörde sig en hel del om återbesök. På sex veckor har alltså 2.600 personer på något sätt kommit i kontakt med arkeologi, även om det rör sig om en del återbesök. Jag tror dessutom att personerna som besökt oss vid staketet är i underkant, då vi inte har haft samma möjlighet att föra en konsekvent statistik på dem.

Följden av detta har varit att lokaltidningarna i Södertälje har haft stort fokus på grävningarna. Om ni är nyfikna på vad som skrivits och debatterats så googla på arkeologi Södertälje så ska ni få se. Undersökningarna i kv Venus har verkligen rört upp känslor bland invånarna i Södertälje och under en period uppstod en intensiv debatt om det var möjligt att spara Södertäljes Pompeji.

 

Vecka 7, 1-5 juni 2015
En stor del av det fyndmaterial som arkeologer hittar vid en utgrävning utgörs av djurben. Därför finns en osteolog, d.v.s. en benexpert med vid undersökningen. Osteologen analyserar och konstaterar vilka arter och vilka kroppsdelar som finns bland de djurben vi påträffar.

Sammansättningen av de ben som hittas talar om vad människorna på platsen hade för kostvanor, om man var fattig eller rik, om man hade tama husdjur eller om man jagade vilt, om man fiskade eller fångade fågel, om man köpte färdigstyckade bitar av kött eller om man själv slaktade och styckade. Vi får också reda på om man använt ben och horn som råmaterial till hantverk och om det funnits benhantverkare på platsen.

Storleken på de bendelar vi hittar kan också avslöja vilken typ av aktivitet som funnits i området. Små fragment från stora djur, t.ex. nötboskap, gris och får betyder att människa och djur flitigt rört sig och trampat runt i området. Liksom bendelar med gnagspår från hund och råttor betyder att ben legat tillgängliga för dessa djur.

Under de veckor som vi har grävt har vi kunnat konstatera att man haft tama husdjur, fiskat gädda, abborre, sill och karpfisk, liksom haft tama höns, men också vilda fåglar har ingått i kosten.

Brända ben.

Spill från hornarbeten.

 

Vecka 6, 25-29 maj 2015
Tillbyggnad, ombyggnad eller nybyggnation?
I det sydöstra hörnet av undersökningsområdet samsas rester efter flera hus. Minst fyra generationer av husgrunder och källare ligger inom samma område. Det kan vara lite knivigt att förstå vilka lager, syllstenar och nedgrävningar som tillhör vilka hus. Det blir inte lättare av att husen vid olika tillfällen har byggts om och byggts till. Därför är det viktigt att vi håller ordning på när i tiden de olika lagren och konstruktionerna har tillkommit. Relationerna mellan de olika händelserna blir därför viktiga.

Det som vi kallar hus V är ett litet kvadratiskt hus med spisfundament. Hur själva spisen har sett ut vet vi inte, men ett stort antal fiskben som letat sig ner mellan stenarna visar att här tillagades både gädda och karp. Mellan stenarna hittade vi även ett mynt från 1739, det vill säga när Fredrik I regerade i Sverige. Kanske har man tappat det där eller så har man medvetet lagt ned det vid en eventuell ombyggnation av spisen.

De undersökta resterna efter golvlagret visar på att man gått omkring på träplankor som vilat på tvärliggande träreglar som i sin tur var lagda på ett lager med sand.

﷯
Foto över hus V med spisfundament. Ytterligare ett hus, hus VI skymtas intill syllstenarna i den övre delen av bilden intill den lite kraftigare syllstensraden.

﷯
Kopparmynt från 1739.

﷯
Underliggande träreglar och spisfundament

Vecka 5, 18-22 maj 2015
Den här veckan har arbetet rullat på bra med flera roliga föremål som sett dagens ljus. Bland annat kan nämnas flera mynt, en tandborste och en mycket välbevarad lergök. På flera ställen på grävningen börjar vi nu komma ner i 1600-talet.

Nere i sydöstra hörnet har i skrivande stund ytterligare ett hus börjat komma fram under de två som funnits här ovanpå sedan tidigare. Det är bitvis väldigt vällagda syllstensrader och ganska välbevarade underliggare till ett trägolv. Av trägolvet finns det bara rester kvar men i dessa rester hittades ett mynt från 1662. Ett väldigt bra fynd för datering.

I norr har schaktningen fortsatt och ett nytt hus i nordvästra hörnet har börjat grävas. Detta hus har brunnit och det är mest raserade massor kvar men även här har ett mynt hittats samt lite fin keramik och några delar av kritpipor med stämplar på. Dessa fynd kan sannolikt dateras till 1600-talet.

Vi har nu, förutom kvällsvisningarna på tisdagar och torsdagar, även börjat med lunchvisningar på onsdagar för den intresserade allmänheten. Kvällsvisningarna börjar som vanligt kl 17 och lunchvisningen börjar kl 12. Hjärtligt välkomna.

﷯
Husgrund i sydöstra hörnet. I förgrunden syns rester efter ett spisfundament. Kanske till en kakelugn.

﷯
En mycket välbevarad lergök. Troligen från 1700-talet.

 

﷯
Tandborste i horn. Troligen från 1700-talet.

﷯
Kritpipsskaft med franska liljor stämplade på. Detta tyder på att pipan är importerad från Holland.

﷯
En keramikskål i rödgods från 1600-talets andra hälft.

 

Vecka 4, 11-15 maj 2015
Mellan de sentida rörschakt, som skär vår undersökningsyta, har vi hittat en tydlig nedgrävning med resterna av en tunna. Tunnan har blivit något skadad när gropen fylldes igen. Material från fyllningen, taktegel, flaskglas och delar från en kakelugn, tyder på att detta inträffade relativt sent, sannolikt sent 1800-tal.

När raseringsmaterialet som fyllde gropen togs bort såg vi att delar av tunnan var intakt liksom resterna av det som funnits i den. När vi grävde oss ned i tunnan fann vi att materialet var organiskt och bland annat innehöll körsbärskärnor. I samband med att vi tömde tunnan tog vi jordprov ur innehållet. De vegetabiliska resterna blir vid ett senare tillfälle närmare undersökta när en växtmakrofossilanalys görs. De växter som identifieras hjälper oss därefter att tolka funktionen, till exempel om tunna har avsedd för avfall eller matförvaring.

Tolkningen i nuläget är dock att tunnan och nedgrävningen utgör resterna av en latrin som hör till det yngre bevarade lämningarna på platsen. Omkring nedgrävningen finns dessutom resterna av ett trägolv och i nära anslutning en syllstensrad som skulle kunna utgöra resterna av själva hemlighuset.

﷯

﷯

 

Vecka 3, 4-8 maj 2015
Arbetet har fortsatt med att schakta av området och vi har fått flytta runt vår etablering för att komma åt överallt på ytan. Delar av fornlämningen är störd men under veckan kom en stor och djup källare fram under sanden. Murarna är i stort välbevarade och den drar till sig mycket uppmärksamhet från allmänheten på gatan ovanför. Även om vi inte har börjat gräva lager i källaren än, uppskattar vi att den är ifrån 1700-talet.

I torsdags började visningarna för allmänheten och trots en plötslig störtskur var det ett femtontal tappra besökare som med stort intresse lyssnade på guidningen. I fortsättningen kommer visningar hållas varje tisdag och torsdag kl 1700 (förutom på röda dagar). Alla är hjärtligt välkomna att komma och se vad vi har grävt fram.

﷯
Källarmurar och en, nästan, intakt trappa.

﷯
Glada arkeologer sittandes i trappan ner till källaren.﷯

﷯

Än så länge har det varit sparsamt med fina fynd men en snygg islägg (det vill säga en äldre skridsko gjord av ben) hittades vid ett av husen.

Vecka 1, 21-24 april 2015
Grävningen i kvarteret Venus i Södertälje har nu påbörjats. Vi börjar med en begränsad arbetsstyrka på fem personer (plus en väldigt duktigt grävmaskinist) men kommer få förstärkning allt eftersom.

Redan vid första dagens schaktningar kom en rejäl husgrund fram. Enstaka keramik och porslinsbitar tyder på 1700-tal även om inget är säkert. Ett tvåöresmynt från 1766 hittades också vid schaktningen vilket är spännande även om det inte kan låsas vid huset. Efterhand har även en tom yta kommit fram vilket vi för tillfället tolkar som en bakgård/odlingsyta. Området i övrigt är dock stört av rör och kabelschakt så vi kommer nog få pussla en hel del framöver.

Veckan har gått åt till att öppna upp ytorna och vi har kommit en bra bit på väg. Vi har många intresserade åskådare som kommer med många frågor och glada tillrop men än är det ett tag kvar innan vi kan börja få några svar om platsen.

Visningar för allmänheten börjar om två veckor, torsdagen den sjunde maj kl. 17.00.

﷯Syllstenar från husgrund. Troligen från 1700-talet. Här hittades myntet och bitar av importerat porslin (kinesiskt).

﷯Kinesisk porslinsbit.