Gråmunken – gammalt nytt på västfronten

Västfronten år 1769 när Johan Sevenbom målade ”Utsikt över Riddarholmen”. Bakom Birger Jarls torn syns ett något överdimensionerat Rosenhanes palats, framför detta Överkommissariens hus. Stockholmskällan.

Det fanns en tid när Riddarholmen hörde till frontlinjen i Stockholms försvar. Under kriget om tronen mellan Kristian II och Gustav Eriksson Vasa kom båda sidor att inse holmens strategiska betydelse. När Gustaf Eriksson tagit över tronen byggdes snabbt två runda torn som bas för försvaret. De kompletterades av så kallade vingmurar. Murar och torn bildade ett stabilt försvar för holmen som i övrigt skyddades av sina otillgängliga stränder.

Detalj ur Sigismund von Vogels klassiska ”Stockholmspanorama från Skinnarviksberget” från år 1647. Bakom Birger Jarls torn syns föregångaren till Överkommissariens hus. Rester av den södra vingmuren ansluter till tornet. Digitala Stadsmuseet, Stockholms Stadsmuseum.

Den nya västfronten fick dock en ganska kort varaktighet. Vasasönerna höll den i stridbart skick men kring början av 1600-talet hade den tjänat ut sin roll. De två runda tornen är ytterst påtagliga minnesmärken idag. Ett av tornen ingår sedan länge i Wrangelska palatset där det fått sällskap av ett liknande torn. Det andra tornet har genomgått många faser. På vägen har det hunnit få det historiskt sett vilseledande namnet Birger Jarls torn.

En snöig dag vid Birger Jarls torn. Till höger Överkommissariens hus.

Av murarna finns inga synliga spår. Men den östra vingmuren har faktiskt skymtat fram vid ett par tillfällen. Nu senast skedde det vid Arkeologgruppens schaktövervakning kring Överkommissariens hus på norra Riddarholmen. Huset är sammanbyggt med Birger Jarls torn och har ungefär samma sträckning som vingmuren. Tidigare har Stadsmuseet hittat rester av muren i delen närmast tornet. Vi hittade nu några fler spår i grunden närmast husets andra hörn mot gården. Det rörde sig om två knappt meterstora sektioner åtskilda av stora stenblock från en yngre lagning. Murningsteknik och tegel är av samma typ som i tornet. De nedre våningarna i tornet var byggda med skalmurar av tegel med en kärna av natursten och tegelkross. Troligen har även muren haft samma konstruktion.

En skymt av den östra vingmuren.

Teglet i tornet och muren har för övrigt sin egen historia. Stockholms gamle stadsantikvarie Hans Hansson kunde visa att teglet hämtades från Klara kloster som revs omedelbart efter reformationen. Återbruk av material var vanligt och tegel kunde återanvändas flera gånger. En poäng i sammanhanget är att Birger Jarls torn inte alls var från jarlens 1200-tal. Däremot var teglet som tornet byggdes av från detta århundrade. Ytterligare en poäng är att det var Birger Jarls son Magnus Ladulås som grundade Klara kloster.

Mer läsning om Överkommissariens hus finns i vårt rapportarkiv, rapport 2018_17.