Kvarteret Freja 7 i Karlstad 2011

Gamla Karlstad grävs ut!

Den undre kartan är från år 1646
och den övre från år 1696.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är vi i kvarteret Freja och gräver fram bebyggelselämningar som berättar hur den här delen av staden såg ut från 1600-talet och framåt. Det skriftliga källmaterialet beskriver de södra delarna av Karl­stad, och därmed det område som idag bland annat utgör kvarte­ret Freja, som sparsamt be­byggda under mitten av 1600-talet. En­ligt den äldsta kartan från år 1646 ligger området i stadens sydöstra utkant, men den något senare kartan från år 1696 visar att området då var indelat i kvarter och tomter.

 

Aktu­ellt område motsvarar tre tomter längs med Skepparegatan, och den östra har långssidan längs med Södra Kyrkogatan. Skepparegatan finns med på kartmateria­let först från slutet av 1600-talet, men utifrån grävningarna i kvarteret Druvan framgick att den funnits från mitten av 1600-talet fram till den stora branden år 1865.

 

Vi har hittat hus och gårdsplaner från 1600-talet och framåt. De äldsta husen ligger längst in och har haft gaveln ut mot Skepparegatan. Tomtgränserna är markerade med vällagda rännstenar och innergårdarna har varit stensatta. Två brunnar finns i området och en av dem har fyllts igen redan på 1600-talet.

 

 

Frågor som vi vill besvara med utgrävningen:

  • När etablerades bebyggelse i kvarteret? Har man haft kolgårdar på tomterna? Har man använt marken till odling/annat före bebyggelsen?
  •  
  • Vilka människor har bott här? Kartmaterialet visar vilka som ägde tomter i kvarteret då kartorna gjordes. Frågan är om de också bodde här, eller om gårdarna var uthyrda till andra?
  •  
  • Vad representerar bebyggelselämningarna, vilken funktion har de haft? Går det att identifiera tomtägarna/boende på tomterna och vilka sociala skillnader finns det mellan tomterna och i förhållande till övriga delar av staden. Har det funnits grannsamverkan mellan tomterna och går det att spåra de boendes relation till det privata och offentliga? Det här kan till exempel återspeglas av att man haft gemensam brunn eller var på tomten latrinen är placerad.
  •  
  • Går det att spåra internationell påverkan/inflytande? Se ett större perspektiv hur världen påverkat Karlstad. Kulturlagerna kan innehålla globala fynd så som importerat glas, fajans, porslin och keramik men även inhemsk produktion kan ha påverkats av importerad teknik.
  •  
  • Kan den nya lagstiftningen som trädde i kraft på 1600-talet spåras i det arkeologiska materialet? Angående byggnadsskick, sophantering med mera.

 

 

Under de yngre betongmurarna finns äldre hus och stenpackningar.

Copyright 2016 Arkeologgruppen i Örebro AB

Senast uppdaterad den 7 november 2017